Historiska valutakurser genom tiderna
Vi pÄverkas stÀndigt av dagens valutakurser. I grund och botten Àr valutor ett vÀxlingsmedium som anvÀnds för att köpa och sÀlja varor och tjÀnster. Valutor underlÀttar transaktioner mellan företag och individer och spelar en grundlÀggande roll för varje lands ekonomi.
VÀrldshandeln Àr idag mer internationell Àn vad den nÄgonsin tidigare varit. Oavsett om man Àr intresserad av vÀrldsekonomin eller inte sÄ spelar valutakurser en viktig roll i vÄr vardag. Vi stöter pÄ valutakurser nÀr vi vÀljer att skicka pengar utomlands, handlar utlÀndska aktier och fonder eller planerar inför en utlandsresa. Faktum Àr att valutakurser sÀger en del om respektive lands ekonomiska utveckling.
Under 2021 fick vi uppleva ökad inflation och högre rÀntor. Den amerikanska dollarn som anses vara en sÀker valuta under oroliga tider ökade markant mot flera andra valutor. Bland annat ökade dollarn i vÀrde mot kronan med cirka 38 % inom loppet av ett Är. Det blev plötsligt mycket dyrare för svenskar att resa till USA.
Historiska valutakurser
Dagens mest anvÀnda valuta pÄ vÀrldsmarknaden Àr den amerikanska dollarn. USA Àr vÀrldens största ekonomi och dollarn Àr allmÀnt accepterad som en global valuta. Andra stora valutor inkluderar euron, som anvÀnds i Europeiska unionen, och den japanska yenen. LÀnders valutor kallas gemensamt för fiat-valutor.
Trots fiat-valutornas betydelse för vÀrldsekonomin har de pÄ senare Är fÄtt motstÄ mycket kritik i och med att deras vÀrde börjat urholkas, i form av inflation. Denna stÀndiga urholkning har skett Ànda sedan man lÀmnade guldstandarden dÄ respektive lands valuta var uppbackat av guld.
Allt högre inflationstakter har lett till försvagade valutor som drabbat specifika lÀnder och deras befolkning till att gÄ in i svÄra och djupa recessioner. NÄgra av de mest extrema exemplen i modern historia Àr Venezuela, Turkiet och Argentina. Dessa lÀnder har nÄtt sÄ pass höga inflationstakter att det satt stora delar av deras respektive befolkning i extrem fattigdom.
Nedan kan du lÀsa i detalj om hur Venezuela, Turkiet och Argentinas respektive valuta stÄtt sig mot dollarn de senaste 10 Ären. Om du vill lÀra dig mer om valutakurser kan du besöka InvestoRunner. DÀr kan du bland annat se historiska valutakurser samt hur de förÀndras i realtid.
Venezuela
Ett av de mest extrema exemplen i modern historia Àr hur venezuelansk Bolivar tappat i vÀrde. Inom loppet av 10 Är, mellan 2013 och 2023, har Venezuelas valuta tappat 88.25 % av sitt vÀrde mot den amerikanska dollarn.
Som högst uppmÀttes en Ärlig inflationstakt pÄ 65 374.08 % Är 2019 enligt Statista. I grafen nedan ser du hur utvecklingen inflationsutvecklingen sett ut för Venezuelas valuta sedan 1985 fram tills 2023.
(BildkÀlla: Statista)
Turkiet
Ett annat extremt exempel Àr den turkiska liran som fÄtt se sitt vÀrde tappat kraftigt de senaste 10 Ären mot dollarn. Under en period pÄ 10 Är, mellan 2013 och 2023, har den turkiska liran tappat 90.61 % mot dollarn.
Under 2022 uppnÄdde den turkiska liran en inflationstakt pÄ 85.51 %. Sedan 2019 har landets valuta visat pÄ en tvÄsiffrig inflationstakt. I grafen nedan kan du se den dramatiska jÀmförelsen i turkisk lira mot amerikansk dollar.
(BildkÀlla: xe.com)
Argentina
Det tredje och sista exemplet pÄ en valuta som fullstÀndigt rasat i vÀrde mot dollarn Àr den Argentinsk pesos (ARS). under de senaste 10 Ären, mellan 2013 och 2023, har den argentinska befolkningen fÄtt se sin valuta rasa med 90.61 % mot den amerikanska dollarn.
Som högst nÄdde Argentina en inflationstakt pÄ 94.80 % under Är 2022. Lika hög inflationstakt har landet inte fÄtt skÄda sedan 1991 dÄ inflationstakten uppnÄddes till 83 %. Dagens nivÄ tolkas som hyperinflation och man estimerar att cirka 36.50 % av Argentinas befolkning lever i fattigdom.
Grafen nedan visar det dramatiska tappet som Argentinas valuta fÄtt skÄda mot den amerikanska dollarn mellan 2013 och 2023.
(BildkÀlla: xe.com)
SÄ avgörs valutakursernas vÀrde
Det finns flera faktorer som ligger bakom fluktuationer i valutakursernas vÀrde. De tvÄ mest avgörande faktorerna har att göra med inflationstakt och marknadsrÀntor.
FörhÄllandet mellan inflation och rÀntor Àr komplext eftersom de kan pÄverkas av en mÀngd olika faktorer, sÄsom ekonomisk tillvÀxt, politisk stabilitet och globala marknadsförhÄllanden.
Inflationstakt
I korthet pÄverkas ett lands valuta negativt av högre inflation och positivt av högre rÀntor. Hög inflation leder till minskad köpkraft i en valuta, vilket kan leda till en depreciering av dess vÀrde.
Ăkad inflation har frĂ€mst att göra med svag och slarvig penningpolitik dĂ€r man ignorerat de lĂ„ngsiktiga konsekvenserna av att trycka allt mer pengar. Att hela tiden trycka pengar leder till konstant urholkning av ett lands valuta. Som en konsekvens har historiska valutakurser sjunkit till att bli allt mindre vĂ€rda.
För att kompensera för en sjunkande valuta vÀljer företag att öka priset pÄ sina produkter för att deras vinster ska tappa i realvÀrde. Som en konsekvens Àr det vanligt att fÄ se matvaror och andra typer av produkter öka i pris under tider av högre inflationstakt.
MarknadsrÀntor
Ett sÀtt att motverka inflation och stÀrka ett lands valuta Àr att öka marknadsrÀntorna. Högre rÀntor leder till att ett lands valuta blir mer attraktivt för utlÀndska investerare. Som en konsekvens leder ökade rÀntor till en appreciering av valutans vÀrde.
Det Àr centralbanken som har makten att kunna öka styrrÀntan. Högre styrrÀnta leder till att banker ökar sina utlÄningsrÀntor som i sin tur fÄr en direkt effekt pÄ ekonomin. Den vardagliga konsumenten, som kanske har ett lÄn pÄ en bostad, fÄr plötsligt se sina lÄnekostnader öka.
De högre kostnaderna bidrar till mindre pengar över för konsumtion. LÀgre konsumtion leder till lÀgre efterfrÄgan pÄ produkter vilket tvingar företag att sÀnka priset. PÄ sÀtt hjÀlper högre rÀntor ocksÄ till att matta av ekonomin och en stigande inflationstakt.